Soil flushing

  Till teknik | Första sidan

Uppdaterad 2008-02-27

In situ spolning av jord (In situ soil flushing)

Metoden innebär att man sköljer jorden på plats utan uppgrävning, antingen  med rent vatten eller vatten med olika tillsatser. Tillsatserna kan bestå av syror för lågt pH eller alkaliska medel för högt pH. Det kan också röra sig om ytspänningspåverkande medel som tensider.

Vatten används när föroreningarna lätt löses i vatten men vanligare är att man sänker pH-värdet. Det görs exempelvis när man ska avlägsna de flesta metallerna och även organiska föroreningar. En vanlig föroreningssituation är den som uppkommer vid ytbehandlingsanläggningar. Om föroreningarna istället består av exempelvis fenoler och även vissa metaller måste man höja pH-värdet.

Genom tillsats av ytspänningspåverkande medel som tensider kan man effektivt behandla till exempel oljeförorenade jordar. Man kan tillsätta ämnen som får olja och vatten att bilda emulsioner och lättare kan avlägsnas ur jordmassan.

Man testar även användandet av organiska lösningsmedel som tillsats för att rå på vissa föroreningstyper.

Hur fungerar det?
Processen börjar med att injektionsrör eller brunnar installeras i den förorenade jorden. Här gäller det att ha goda geologiska och geotekniska kunskaper för att brunnarna ska hamna rätt. Rören kan placeras både horisontellt eller vertikalt i jorden.

Utöver injektions-/extraktionsrören behövs olika former av filter och en vattenreningsanläggning för att separera tvättlösningen från föroreningarna. Beroende på vilken förorening man behandlar kan det även behövas en luftreningsanläggning för att förhindra spridning av lättflyktiga ämnen till omgivningen.

Själva reningen består sedan av injektion av tvättlösningen som pumpas genom jordmassan och där tar med sig föroreningarna upp genom extraktionsrören. Den förorenade vätskan behandlas och renas varefter tvättvattnet får cirkulera tillbaka ner i jorden.

När kan man överväga metoden?
Man kan skräddarsy spolningstekniken att passa till många olika föroreningar och man slipper gräva upp massorna. På många sätt kan tekniken liknas vid en in situ jordtvätt men utan den mekaniska bearbetningen av jordmassorna.

Det krävs också att man arbetar i någorlunda genomsläppliga jordarter för att få till stånd en effektiv cirkulation. Man måste också ha bra kunskaper om grundvattenflödet för att veta att man kan kontrollera den injicerade vätskan och förhindra att den sprids i fel riktningar.

En begränsning för metoden är att det kan vara svårt att behandla komplext sammansatta föroreningar eftersom man designar tvättlösningen för specifika ämnen. Föroreningar där metoden kan vara effektiv är tungmetaller som bly, koppar och zink, halogenerade lösningsmedel som TCE, fenoler, kreosot, bensin och olja, PCB och klorfenoler. Träimpregnering, kemtvättar, bensinstationer och ytbehandlare är några industrier som kan vara aktuella om förhållandena i marken är de rätta.