|
Biologiska | Fysikaliska | Kemiska | Termiska | Saneringsprojekt
Vilken teknik är lämplig i ditt fall?
När man överväger ett efterbehandlingsprojekt är det viktigt att ta reda på vilken teknik som är lämpligast för just den aktuella platsen. Det är många faktorer som styr valet.
De första frågan man måste ställa är oftast vilken typ av förorening som ska saneras. Är det organiska eller oorganiska föroreningar? Redan denna uppdelning utesluter viss saneringsteknik. Nästa fråga är kanske
hur höga halter av ämnet eller ämnena det finns? Är det frågan om en komplex föroreningsbild eller är det endast en eller några få likartade ämnen? Man bör efter att ha besvarat dessa frågor kunna begränsa antalet lämpliga tekniker till något fåtal.
Nästa steg blir en undersökning av markförhållanden och riskerna för spridning till omgivningen. Detta kan begränsa metoden till in-situ
eller ex-situ metoder. Jordarternas sammansättning utgör också en begränsande faktor där finkorniga jordar måste hanteras annorlunda än grovkorniga.
På de underliggande sidorna kommer det snart att finnas beskrivningar av olika tekniker som finns tillgängliga i Sverige och i utlandet. Tyvärr får jag be om lite tålamod eftersom det är ett ganska omfattande
arbete att göra beskrivningar som ger en rättvisande bild av varje metod. På sidan med Fysikaliska metoder finns dock beskrivningar av jordtvätt och vakuum extraktion/air sparging samt markfilter. Biologiska saneringsmetoder finns också beskrivna liksom ett par termiska.
Övriga sidor uppdateras vartefter som tiden tillåter. En utmärkt tabell för utvärdering av saneringsmetoder hittar du hos
Federal RemediationTechnologies Roundtable. |